1. Standardformuleringar av domslut

 

1.1 Betalningsskyldighet (ordinärt T-mål)

 

Exempel 11:1

 

1.   X skall till Y betala femtontusen (15.000) kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från 1985‑04‑30 tills betalning sker.

2.   X skall ersätta Y dennes inkassokostnad med 00 kr.

 

1.2 Undanröjande av tredskodom och åläggande av betalningsskyldighet

 

Exempel 11:2

 

1.   Tingsrättens tredskodom 1997-10-09 i mål T 840/96 undanröjs.

2.   X skall till Y betala ..... osv.

 

1.3 Stadfäst förlikning

 

Exempel 11:3

 

Tingsrätten stadfäster följande förlikning.

1.   X skall till Y betala femtontusen (15.000) kr senast 1988‑09‑30

2.   Parternas samtliga mellanhavanden i detta mål är slutligt reglerade

3.   X och Y skall själva svara för sina rättegångskostnader.

 

1.4 Äktenskapsskillnad m.m.

 

Exempel 11:4

 

1.   Tingsrätten dömer enligt 5 kap 1 § äktenskapsbalken till äktenskapsskillnad mellan makarna

2.   Hustrun skall ha vårdnaden om LARS Peter, 860630‑ 1112, och EVA Maria, 890309‑1127.

3.   Mannen skall till hustrun betala underhållsbidrag för vart och ett av barnen fr.o.m. 1992‑06‑01 till i dag med sjuhundrafemtio (750) kr i månaden och för tiden därefter med åttahundrafemtio (850) kr i månaden till dess barnet fyllt arton (18) år. Bidraget betalas för förfluten tid genast och i övrigt i förskott för varje månad. Mannen får avräkna vad han redan har betalat på grund av tingsrättens beslut .......

4.   Mannen skall ha rätt till umgänge med barnen vartannat veckoslut från fredag kl. 18.00 till söndag kl. 18.00 med början 1993‑01‑15, varje ..... osv.

5.   Hustrun har rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden tills bodelning sker

6.   Vad nu har förordnats rörande vårdnad, underhåll, umgänge och rätt att bo kvar skall omedelbart gälla

7.   Tingsrättens beslut ....... skall inte vidare gälla

 

1.5 Rättegångskostnad

 

Exempel 11:5

 

X skall ersätta Y dennes rättegångskostnad med ettusensjuhundratio (1.710) kr, varav 1.500 kr i ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på hela beloppet från dagen för denna dom tills betalning sker.

 

Anm.: Ränta på rättegångskostnad utgår inte i FT‑mål.

 

1.6 Rättshjälpskostnad

 

Exempel 11:6

 

1.   X skall till Y betala ..... osv.

2.   Tingsrätten fastställer Z:s ersättning enligt rättshjälpslagen till fyratusen (4.000) kr, varav 3.800 kr för arbete och 200 kr för tidsspillan, och Ås ersättning till tvåtusen (2.000) kr för arbete. Av Z:s ersättning utgör 800 kr mervärdeskatt och av Ås ersättning utgör 400 kr mervärdeskatt

3.   X skall utge ersättning för Y:s rättshjälpskostnad med tvåtusen (2.000) kr med den fördelning mellan Y och staten som rättshjälpsmyndigheten bestämmer.

 

2. Standardformuleringar av yrkanden m.m.

 

2.1 Tredskodom i samband med förhandling

 

Exempel 11:7

 

YRKANDEN M.M.

 

X har yrkat att Y åläggs att betala 18 750 kr jämte ränta på sätt framgår av domslutet. Han har åberopat som grund för kravet att det avser ersättning för levererade varor enligt två fakturor daterade den 1 juli 1987 och den 10 augusti 1987. Vidare har X yrkat ersättning för rättegångskostnader. X har slutligen yrkat tredskodom på grund av Y:s utevaro.

 

Exempel 11:8

 

YRKANDEN M.M.

 

X har yrkat enligt stämningsansökningen/alt: enligt ansökningen om betalningsföreläggande/(se bilaga 1) och begärt tredskodom på grund av Y:s utevaro.

 

2.2 Tredskodom vid skriftlig handläggning

 

Exempel 11:9

 

YRKANDEN M.M.

 

X har yrkat att Y åläggs att betala 18 750 kr jämte ränta på sätt framgår av domslutet. Han har åberopat som grund för kravet att det avser ersättning för levererade varor enligt två fakturor daterade den 1 juli 1987 och den 10 augusti 1987. Vidare har X yrkat ersättning för rättegångskostnader.

 

Y har förelagts att yttra sig över käromålet vid påföljd att tredskodom annars kommer att meddelas. Något yttrande från Y har inte kommit in.

 

X har beretts tillfälle att slutföra sin talan.

 

2.3 Stadfäst förlikning

 

Exempel 11:10

 

YRKANDEN M.M.

 

X har yrkat att Y skall åläggas att betala resterande köpeskilling för bilen XYZ 123 som Y har köpt av honom. Parterna har därefter träffat en förlikning av det innehåll som finns redovisat i domslutet. Parterna har yrkat att tingsrätten stadfäster förlikningen.

 

2.4 Äktenskapsskillnad m.m.

 

Exempel 11:11

 

YRKANDEN M.M.

 

Makarna gifte sig den 10 mars 1979. De har i äktenskapet barnet LARS Peter.

 

Sedan hustrun väckt talan mot mannen med yrkande om äktenskapsskillnad m.m., förordnade tingsrätten i ett interimistiskt beslut den 20 maj 1987 att hustrun skulle få bo kvar i hemmet och ha vårdnaden om Lars och att mannen skulle betala underhåll för Lars med 400 kr i månaden.

 

Hustrun har nu yrkat att tingsrätten

 

1.   dömer till äktenskapsskillnad mellan makarna

2.   berättigar henne att bo kvar i den gemensamma bostaden, till dess bodelning sker

3.   tillerkänner henne vårdnaden om makarnas barn

4.   förpliktar mannen att varje månad betala underhållsbidrag för barnet med 750 kr från och med den 20 maj 1987 tills det fyllt 18 år

5.   interimistiskt förordnar om rätten att bo kvar i den gemensamma bostaden, vårdnad och underhållsbidrag.

 

Mannen har medgett yrkandena under punkterna 1‑3 och 5 men har bestritt att betala högre underhållsbidrag än 400 kr i månaden under påstående att han saknar förmåga att utge mer. Han har dock vitsordat barnets behov av yrkat bidrag.

 

2.5 Dispositivt T-mål

 

Exempel 11:12

 

X har yrkat att Y åläggs att till X betala 50 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från delgivning av stämning tills betalning sker. Till stöd för sitt yrkande har X anfört: (Här följer ett referat av kärandens sakframställning, som avslutas med en sammanfattning av grunden för käromålet gärna uppställd i numrerade punkter.)

 

Y har bestritt X:s yrkanden men vitsordat beloppen som skäliga i och för sig. Till stöd för bestridandet har Y anfört: (Här följer ett referat av svarandens sakframställning, som avslutas med en sammanfattning av grunden för bestridandet. Den sammanfattningen bör knyta an till kärandens sammanfattning.)

 

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

 

Exempel 11:13

 

BAKGRUND

 

Torpagatan, som är belägen i stadsdelen Kålltorp i Göteborg, har i huvudsak en öst‑västlig sträckning. I anslutning till korsningen med Kaggeledsgatan finns ett övergångsställe på Torpagatan. Övergångsstället är på föreskrivet sätt markerat med vitmålade fält i asfalten. På övergångsstället och i gatans mitt finns en refug med en vägmärkesstolpe. På stolpen sitter ett trafikdelarmärke och en skylt som markerar övergångsstället. Överst på stolpen finns två lampor som är riktade nedåt.

 

Natten mellan den 12 och den 13 juni 1992, strax efter midnatt, färdades Runo Larsson med sin personbil på Torpagatan västerut. På grund av ovarsamhet körde han upp på den ovan nämnda refugen och kolliderade med vägmärkesstolpen. Stolpen föll till marken och belysningen i stolpen släcktes. Larsson tillkallade polis, som kom till platsen efter ca 30 minuter. När polisen hade befunnit sig på platsen en stund, kom Lars Wedenmark cyklande på Torpagatan också i västlig riktning. Därvid kolliderade Wedenmark med kanten på den refug som Larsson tidigare hade kört upp på. Wedenmark, som vid tillfället var nykter och i god fysisk kondition, föll i gatan och ådrog sig mycket allvarliga skallskador, vilka bl.a. ledde till att han förlorade talförmågan.

 

Vid olyckstillfället var asfalten våt. Gatubelysningen, som utgjordes av dubbla lampor hängande över gatan, var tänd.

 

YRKANDEN M.M.

 

Wedenmark har yrkat skadestånd av Larsson för lyte och men med 20 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 1 november 1993 tills betalning sker. Han har även förbehållit sig rätten att föra talan om ytterligare skadestånd, inklusive ytterligare ersättning för lyte och men. Till stöd för sitt yrkande har Wedenmark anfört: Mellan Larssons kollision med trafikdelarstolpen och Wedenmarks kollision med refugen råder adekvat kausalitet. Larsson har genom påkörningen varit vårdslös och denna vårdslöshet är skadeståndsgrundande. Det måste anses ligga i farans riktning att om gatubelysningen slocknar någon kan komma till skada på grund härav. Vidare har det ålegat Larsson att sätta ut en varningsskylt och därmed markera refugen. Larssons underlåtenhet i detta hänseende har bidragit till olyckan. Larsson har bestritt Wedenmarks talan men vitsordat det yrkade beloppet som skäligt i och för sig. Han har inte haft något att erinra mot att Wedenmark ‑ om hans talan bifalls ‑ förbehålls rätt att föra talan om ytterligare ersättning. Till stöd för bestridandet har Larsson anfört: (Här följer en sammanfattning av grunden för bestridandet.)

 

3. Dispositionen av domskälen

 

3.1 Domskäl (med referat)

 

Exempel 11:14

 

DOMSKÄL

 

Parterna har hörts under sanningsförsäkran och därvid uppgett följande.

 

Danielsson: (här följer ett referat)

 

Johansson: (här följer ett referat)

 

Vidare har vittnesförhör ägt rum, på Danielssons begäran med verkmästaren Curt Gustavsson vid Philipsson i Göteborg AB och verkstadschefen Alf Larsson vid Förenade Bil i Göteborg AB samt på Johanssons begäran med Jan Svensson och Rolf Rudin. Vittnena har i huvudsak berättat följande.

 

Gustavsson: (här följer ett referat)

 

Larsson: (här följer ett referat)

 

Svensson: (här följer ett referat)

 

Rudin: (här följer ett referat)

 

Som skriftlig bevisning har Danielsson åberopat ett intyg från Lackindustri AB. Intyget innehåller bl.a. följande:........

 

Tingsrättens bedömning.

 

Tingsrätten finner .....

(här följer de egentliga domskälen)

 

3.2 Domskäl (utan referat)

 

Exempel 11:15

 

DOMSKÄL

 

Parterna har hörts under sanningsförsäkran och därvid bekräftat sina respektive sakuppgifter såsom de har antecknats ovan. Vidare har vittnesförhör ägt rum, på Danielssons begäran med verkmästaren Curt Gustavsson vid Philipssons i Göteborg AB och verkstadschefen Alf Larsson vid Förenade Bil i Göteborg AB och på Johanssons begäran med Jan Svensson och Rolf Rudin. Parterna har även åberopat skriftlig bevisning.

 

När det först gäller innehållet i det avtal som Danielsson och Johansson har träffat är parterna, såsom har framgått av det tidigare anförda, oense rörande vilken typ av fel som Danielsson har åtagit sig att svara för. Johanssons uppgift att Danielsson har tagit ansvar för alla fel som upptäcktes vid ett "M"‑test har fått stöd av Rudins vittnesmål. Såväl Johansson som Rudin har i tingsrätten på ett detaljerat sätt redogjort för de närmare omständigheterna när Danielsson gjorde sitt åtagande. Deras berättelser har därför enligt tingsrättens mening en hög grad av trovärdighet.

 

Därtill kommer att det här har rört sig om köp av en bil av ytterst hög kvalitet, vars värde inte främst ligger i att den skall fungera oklanderligt som bruksbil. Bilens värde ligger i stället främst i dess egenskap av raritet eller samlarobjekt. Mot den bakgrunden förefaller det naturligt att Johansson inte har velat nöja sig med att få garantier enbart rörande bilens skick ur trafiksäkerhetssynpunkt. Det torde nämligen kunna förutsättas att en bil av detta slag normalt uppfyller trafiksäkerhetskraven eller i vart fall till en förhållandevis låg kostnad kan fås att uppfylla dessa krav. Däremot torde bilens skick ur andra än rent trafiksäkerhetsmässiga aspekter vara av större betydelse för köparen.

 

Mot bakgrund av nyss angivna omständigheter och med hänsyn till vad som tidigare har nämnts rörande trovärdigheten av Johanssons och Rudins berättelser finner tingsrätten att Johanssons uppgifter om vad som har avtalats mellan parterna skall äga tilltro framför Danielssons. Det är därför styrkt att Danielsson har åtagit sig att svara för reparationen av alla de fel som upptäcktes vid ett "M"‑test av bilen. Det är ostridigt att de fel som då är aktuella är ‑‑‑‑‑----

 

(Kommentar: Tvisten gäller ett köp av en begagnad bil av märket Rolls Royce. Parterna är oense rörande köpeavtalets innebörd såvitt gäller säljarens ansvar för fel på bilen. Parterna är även oense om det finns några fel på bilen och vad det skulle kosta att avhjälpa dessa. Referatet ovan rör endast den första tvistefrågan. Domskälen fortsätter sedan med övriga frågor som tas upp i tur och ordning i ett logiskt sammanhang).